Chips och sånt
Jag har ätit tre påsar chips denna veckan (observera att det inte hör till mina vanor), så läser jag det här (om godisets miljöpåverkan), inte så att det var något jag inte hade fattat men iallafall! Det finns en liknande om kött såklart, inte heller något man inte visste men det är bra att bli påmind.
Det roliga är alla som genast går i försvarsställning när de får se en sådan rapport, i stil med "vadå? ska vi inte ens få leva?!" å miljöaktivisterna ba' "eh, jo ... det är ju det som liksom är målet ..."
Varför bli hotad? Är det så farligt att börja tänka?
Jag tror att det handlar om uppgivenhet, att man inte ens vill närma sig tanken av rädsla för att inse att det behövs fler uppoffringar och att det man själv kan göra frivilligt inte kommer att räcka.
Säger hon som fortfarande inte är vegetarian.
